fredag 13 mars 2009

Fortsättning...

Hjärtat slår hårdare än det brukar...
Klumpen i magen påminner om känslan när man blivit sviken...
Bristgränsen är nära...
Men Varför???
Jag kan verkligen inte komma på någon orsak.. Och det stör mig mest av allt.
Jag vill bara krypa ner under täcket, äta en fet pizza eller något, kolla någon dålig film som man kan försvinna in i.
Det känns som jag trillar...
Har aldrig haft sån här känsla så stark i kroppen innan... Inte utan anledning iaf.
Vad är det här?! Jag blir rädd......

Jag saknar mamma.



"I know you didn't bring me out here to drown
So why am I ten feet under and upside down
Barely surviving has become my purpose
Because I'm so used to living underneath the surface"

Inga kommentarer: