Igår på jobbet kom verkligheten ifatt mig.. Om några månader är jag verkligen arbetslös.. och för första gången någonsin känner jag inte att det "löser sig". För denna gången är det inte bara jag som blir arbetslös i denna stad.. Det är ungefär jag och 4000 till.. Minst! Det känns inte riktigt okej.. Hur stor e risken att just Jag av alla dom kommer få ett nytt jobb?
På arbetsförmedlingens hemsida finns de ca 1300 jobb, och man kan ju själv räkna ut att en hel del av dom är inom vården. Men jag har redan varit inom vården och vill inte jätte gärna tillbaka.. So what to do, what to do?
Jag vill ta mitt lastbilskort o bara köra lastbil hela tiden. Vi håller tummarna att arbetsförmedlingen hjälper mig med det.
Idag är det jobb igen. Det är det mina vardagar går ut på. Jag går upp, äter frukost, fixar lunch låda och åker sen till jobbet för att sen åka hem o lägga mig. Tacka gudarna för att det finns helger! Haha.
Det bästa med att jobba så är att man inte gör av med en krona ungefär. Och det är ju alltid något.
Jag ska unna mig en ny soffa iaf.. På tal om helt annat. Jag har nog bestämt mig för vilken med.. Med hjälp av mina vänner.
Om två veckor får jag antagligen besök från en egentligen, för mig, rätt okänd människa. Men det ska bli trevligt tycker jag.
Och så kan jag berätta att jag saknar mamma och alla där nere. Ska försöka åka ner snart.. Själv faktiskt. Kvalitetstid med familjen är det bästa. Rensa tankarna Helt. Tomrum. Man behöver det ibland. Släppa verkligheten. Tänka på sig själv.
Nej, dags för lunch låda. Idag blir det pasta med kyckling.
Dagens låt: Nomy - If you can hear this
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar