Andra dagen på upptrappningen.
Idag har varit en oerhört bra dag faktiskt. Har inte känt av någon ångest alls. Tror iofs vädret påverkar en hel del också. Jag mår så himla bra när solen skiner och det är varmt och skönt ute.
Va i skolan 8-11.30. Körde krokbil, kransimultaor och backade in bil under skåp. Jätte givande dag.
Kom sen hem och käkade lunch på balkongen, flyttade upp mig till bästa grannarna för lite kaffe.
När solen även försvann från deras balkong flyttade vi ner på gården. Och några öl fick även sällskapa. Riktigt fint! Sådana tillfällen mår man bra. Bra folk, sol, en kall och bara få vara.
Nu e jag hemma och har duschat. Sen blir det korvgrillning på berget och senare antagligen en sväng in till Chez med Anna och co.
Det är som sagt en bra dag idag, och jag försöker verkligen ta vara på den!
Kärlek!
fredag 30 mars 2012
torsdag 29 mars 2012
2012-03-29
Första dagen på upptrappningen idag.
Dagen började okej, åkte och tog foto till nya körkortet. När jag va på väg hem ringde min fina vän Jennifer och frågade ifall jag inte ville komma dit, och det ville jag såklart. Så vi drack kaffe i solen och pratade massa.
Men där nånstans så började jag känna av tabletten. Yrsel, illamående och trötthet.
På vägen hem va det milslånga köer, blev lite halv jobbigt. Men jag lyckades slingra mig fram så det gick rätt smidigt ändå.
Väl hemma rann allt av mig. Allt släppte. Det är som att komma in i min borg, där inget kan skada mig. Den känslan är skön. Men jag blir väldigt trött.
Tänkte pallra mig ner till gymmet nu iaf. Trots att jag inte alls känner för det, men läkaren har sagt att det är bra. Så jag gör som hon säger.
Läkaren ringde förresten idag och berättade att alla prover såg bra ut. Jag hade tydligen lite högt järnvärde bara, så jag ska åka ner och ta om det provet någon dag.
Dagen började okej, åkte och tog foto till nya körkortet. När jag va på väg hem ringde min fina vän Jennifer och frågade ifall jag inte ville komma dit, och det ville jag såklart. Så vi drack kaffe i solen och pratade massa.
Men där nånstans så började jag känna av tabletten. Yrsel, illamående och trötthet.
På vägen hem va det milslånga köer, blev lite halv jobbigt. Men jag lyckades slingra mig fram så det gick rätt smidigt ändå.
Väl hemma rann allt av mig. Allt släppte. Det är som att komma in i min borg, där inget kan skada mig. Den känslan är skön. Men jag blir väldigt trött.
Tänkte pallra mig ner till gymmet nu iaf. Trots att jag inte alls känner för det, men läkaren har sagt att det är bra. Så jag gör som hon säger.
Läkaren ringde förresten idag och berättade att alla prover såg bra ut. Jag hade tydligen lite högt järnvärde bara, så jag ska åka ner och ta om det provet någon dag.
onsdag 28 mars 2012
2012-03-28
Eftersom jag inte använder bloggen så flitigt, så tänkte jag nu försöka göra det. Men mest för min egen skull.
Jag tänkte här skriva ner hur det går med mitt mående, så jag kan se om det blir förändring. Hur det utvecklas o.s.v.
Även lite om kost, träning och resultat.
Förra veckan var jag hos läkaren, eftersom jag lidit av illamående i flera månader nu. Illamående, hjärtklappning och yrsel blev tillslut en vardag för mig. Men tillslut tog jag mig till läkaren iaf, som konstaterade det jag hade misstänkt. Panikångest och ångest. De tog även alla sorters tester på mig som jag får svar på om nån vecka.
Min läkare tyckte jag skulle testa antidepp tabletter, Sertralin. Jag fick även utskrivet attarax som jag kan ta vid behov om det blir jobbigt. Sen ska jag även ta kontakt med en psykolog som ska hjälpa mig bearbeta panikångesten och så.
Jag började med sertralinen i fredags och har nu tagit en halv tablett fram tills idag. Imorgon trappar jag upp till en hel.
I lördags kände jag av första biverkningen, magen kraschade. Senare på kvällen när fyllan slog in, så blev jag för de första väldigt full. Fast jag inte drack mer än jag brukar. Jag blev arg och ledsen och oerhört känslig, vilket inte är likt mig.
Dagen efter vaknar jag upp med väldig ångest. Jag blev lite rädd faktiskt. Men jag insåg då att jag kanske inte borde festa på dom här tabletterna såhär i början iaf. Dom förstärker ju allt man har i kroppen första veckorna.
Men men.. Så är det.
I måndags mådde jag sådär, magen va fortfarande inte bra. Och jag kände av illamående och ångest i kroppen. I tisdags va det rätt jobbigt, tryck över bröstet, hjärtklappning och svettningar. Skulle på intervju och fick ta en attarax. På kvällen låg jag i soffan helt apatiskt ungefär. Lite skönt iofs.
Men idag har det faktiskt varit en bra dag. Jag har mått okej hela dagen. Jätte skönt! Lite trött bara, men det kan man leva med.
Får se hur det går nu när jag trappar upp. De värsta biverkningarna ska tydligen komma efter ca två veckor med tabletterna. Men jag ska kämpa mig igenom det och ge det en chans.
Det känns lite sådär att gå på antidepp... Jag vet att jag inte ska känna så, men det gör det ändå. Det känns som ett litet ras på något sätt. Jag som alltid brukar vara stark och klara mig själv. Att jag ska lida av ångest. Ångest, något man bara hört andra har.
Panikångesten har jag haft i några år, men de e inget som stört mig i min vardag. Men ständig ångest har blivit väldigt påfrestande.
Ja ja... Det är väl bara att gilla läget och hoppas det blir bättre.
Jag tänkte här skriva ner hur det går med mitt mående, så jag kan se om det blir förändring. Hur det utvecklas o.s.v.
Även lite om kost, träning och resultat.
Förra veckan var jag hos läkaren, eftersom jag lidit av illamående i flera månader nu. Illamående, hjärtklappning och yrsel blev tillslut en vardag för mig. Men tillslut tog jag mig till läkaren iaf, som konstaterade det jag hade misstänkt. Panikångest och ångest. De tog även alla sorters tester på mig som jag får svar på om nån vecka.
Min läkare tyckte jag skulle testa antidepp tabletter, Sertralin. Jag fick även utskrivet attarax som jag kan ta vid behov om det blir jobbigt. Sen ska jag även ta kontakt med en psykolog som ska hjälpa mig bearbeta panikångesten och så.
Jag började med sertralinen i fredags och har nu tagit en halv tablett fram tills idag. Imorgon trappar jag upp till en hel.
I lördags kände jag av första biverkningen, magen kraschade. Senare på kvällen när fyllan slog in, så blev jag för de första väldigt full. Fast jag inte drack mer än jag brukar. Jag blev arg och ledsen och oerhört känslig, vilket inte är likt mig.
Dagen efter vaknar jag upp med väldig ångest. Jag blev lite rädd faktiskt. Men jag insåg då att jag kanske inte borde festa på dom här tabletterna såhär i början iaf. Dom förstärker ju allt man har i kroppen första veckorna.
Men men.. Så är det.
I måndags mådde jag sådär, magen va fortfarande inte bra. Och jag kände av illamående och ångest i kroppen. I tisdags va det rätt jobbigt, tryck över bröstet, hjärtklappning och svettningar. Skulle på intervju och fick ta en attarax. På kvällen låg jag i soffan helt apatiskt ungefär. Lite skönt iofs.
Men idag har det faktiskt varit en bra dag. Jag har mått okej hela dagen. Jätte skönt! Lite trött bara, men det kan man leva med.
Får se hur det går nu när jag trappar upp. De värsta biverkningarna ska tydligen komma efter ca två veckor med tabletterna. Men jag ska kämpa mig igenom det och ge det en chans.
Det känns lite sådär att gå på antidepp... Jag vet att jag inte ska känna så, men det gör det ändå. Det känns som ett litet ras på något sätt. Jag som alltid brukar vara stark och klara mig själv. Att jag ska lida av ångest. Ångest, något man bara hört andra har.
Panikångesten har jag haft i några år, men de e inget som stört mig i min vardag. Men ständig ångest har blivit väldigt påfrestande.
Ja ja... Det är väl bara att gilla läget och hoppas det blir bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)